Exempel på bemötande inom räddningstjänst.

Jag beskrev i ett tidigare inlägg hur bemötande kan skilja sig åt från person till person. Ett exempel är ett samtal jag överhörde för ett litet tag sedan när jag var enda tjejen i rummet med personer från en annan räddningstjänst.
En brandman säger till en styrkeledare.
– Vad har du gjort på halsen, har du ett sugmärke, är det frugan? Hehehe
– Nej det finns väl bara en tjej i rummet… hehehe (syftade då på mig som stod tre meter bort)

Självklart så gjorde jag inget åt detta men lika självklart så gjorde det mig ledsen. Är detta acceptabelt?
För vad skulle det resulterat, kanske att jag bara hade provocerat till ytterliggade saker eller fått en bedömning av att vara bitig eller sur av dessa personer som jag aldrig har träffat tidigare. Så jag valde att lossas som att jag inte hörde med en liten tagg i hjärtat.

Det här inlägget postades i Jobb och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *