Skäligt brandskydd?

I dagarna har Södertörns brandförsvar skickat ut ett PM för diskussion beträffande bland annat utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegar. Det har blivit ett hett ämne där Fredrik Nystedt på www.wuz.se skrivit några blogginlägg.

Michael Strömgren SP Brandteknik, tidigare Boverket ger sig även in i debatten och Robert Jönsson skickar in ett gammalt vedträ från 2005 genom alumni listan från LTH, Sandra Danielsson får till en intressant debatt på sin facebook sida med inlägg från många kunniga personer inom brandsverige.

Sen tillkommer några händelser på kort tid där flera personer snabbt som ögat får utrymma från sina brinnande lägenhet och bland annat hoppa sju våningar på en hoppkudde.

Men till syvende och sist så handlar allt om vilken nivå på brandskydd vi ska ha i våra bostäder och det går att konstatera att Boverkets byggregler rimmar illa med ”Skäligt brandskydd” i lagen om skydd mot olyckor och framför allt MSBs ”Nollvision” att ingen ska skadas eller omkomma på grund av en brand.

Att Boverkets byggregler inte får göra några förändringar som fördyrar byggandet i Sverige och att de har utfört kostnad-nytto analyser för flera åtgärder efter branden i Rinkeby gör att inga förbättringar har tillkommit beträffande bostadsbrandskyddet i de nya byggreglerna.

Nollvisionen är orimlig i hur höga kostnaderna kommer att bli för att förhindra att den sista personen dör, men vad är då skäligt?

Något som jag har hört uttryckas flera gånger senare tiden är att höjdfordon och utrymning via stege är primärt inte till för de som befinner sig i lägenheten där det börjar brinna. Fönsterutrymning är grannarnas alternativa utrymningsväg. Om det går att utrymma någon ur den branddrabbade lägenheten är det bra med det är inte det egentliga syftet med höjdfordon.

Detta är inte ett välkänt faktum för boende i Sverige och är detta rimligt att det ska vara så? Det innebär egentligen att det bara finns en väg ut. För mig när jag hörde detta så trodde jag knappt att det var sant. Jag har reflekterat över det faktum som räddningstjänsten ställs för att de snabbt måste kunna evakuera personer mha stegar och funderat på hur det skulle kunna gå till med den bärbara stegen från fjärdevåningen med en funktionshindrad person. Vilket trauma det skulle kunna bli!

Om vägen till trapphuset är blockerat för att det brinner i ett rum i anslutning till ytterdörren och den återstående vägen ut är via fönstret eller balkongen, inte bra. Spana bla in detta exempel på planlösning där det verkligen gäller att brandvarnaren fungerar och att innerdörren mellan hall och kök inte är stängd.

Fredrik Nystedt har i en rapport på LTH angivet att en boendesprinkler kan reducera antalet omkomna med bara 45%. Det ligger sen till underlag för Boverkets kostnadsnyttoanalys enligt ovanstående länk att det inte är värt att installera boendesprinkler för alla bostäder. Men som de flesta vet som har åkt på några lägenhetsbränder så är det inte de som ”bäddar sängen” som omkommer i en lägenhetsbrand. Nej det är i de allra flesta fall ensamma personer med nedsatt fysisk eller psykisk förmåga som drabbas, vilket innebär att de inte utan hjälp kan hantera eld på ett säkert sätt eller själva klara av att utrymma vid brand. I dessa fall så tror jag att det kan vara skäligt med boendesprinkler.

Grannar till den branddrabbade lägenheten ska enligt byggreglerna klara sig i 60 minuter innan branden ska kunna sprida sig dit och då borde räddningstjänsten för länge sen ha hunnit fram. I värsta fall ska de ha 30 minuter om trapphuset blir blockerat med brandrök från den brinnande lägenheten. Tyvärr så har trots detta flera personer omkommit i trapphuset. Jag har inte hört talas om att personer har omkommit i en intilliggande lägenhet då dörrarna till trapphuset varit stängda.

Det hade dock varit intressant att få se statistik på hur ofta det sker brandspridning mellan lägenheter inom 30 minuter med dörrar stängda. Jag tror att det är vanligt förekommande men att det är dåligt dokumenterat så jag gissar att tillförlitlig information om detta inte går att få tag på.

Dagens Yogi visdomsord:
Act, don’t react.

Det här inlägget postades i Jobb och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

0 svar på Skäligt brandskydd?

  1. Erik Almgren skriver:

    Hur ska man hantera bostäder i hus med fler än 8-10 våningar om man alltid ska ha en väg ut via fönster tycker du? Inte självklart i min värld. Att vänta i 10 min i en brinnande lägenhet på hjälp via fönster känns sådär. Jag vet att det finns dem som räddas så men det är ingen rimlig strategi?

    • Nina_All_or_Nothing skriver:

       Nej det är inte självklart och det är inte heller kul att vänta 10 minuter, ännu mindre i 20 minuter på en stegbil… Kan tillägga att hoppkudden är placerad på stegbilen också för den delen.
      Frågan för mig är vad gränsen för skälighet går. Jag anser att ingen ska behöva dö i en bostadsbrand på grund av bristande kunskap (försöker utrymma i rökfyllt trapphus), bristande brandskydd (byggfel) eller på grund av någon form av funktionshinder (kan inte sätta sig själv i säkerhet).
      Det kanske är som så att det är skäligt att personer med någon form av funktionshinder ska få ett förstärkt brandskydd av t.ex. en boendesprinkler om det är så att de inte kan ta sig ut själva, eftersom det nu inte är skäligt att alla nybyggda flerbostadshus förses med boendesprinkler.
      Hur ska vi kunna förbättra brandskyddet till rimliga kostnader eller ska det vara acceptabelt att 100 personer om året dör i en brand?
      Ska vi sticka huvudet i sanden och tänka att nej det kommer inte att inträffa hos min 92 åriga mormor som inte längre ser något eller hör något men fortfarande bor hemma och är beroende av hemtjänst personal för att få mat.
      Vad tror du Erik? Skulle ni på brandkonsultsidan vilja vara med på ett projekt för att minska antalet bostadsbränder som vi i Attunda driver?

  2. Jonas Lindsten skriver:

    Hejsan Nina!

    Problemet med all form av säkerhet är att den kommer med en kostnad som ska betalas av någon. Boverket har satt en gräns, som “samhället” accepterar, även om denna gräns indirekt eller direkt medför att mellan 100 och 130 personer varje år dör i bränder i Sverige. 

    Vid brand den egna lägenheten i en byggnad över två våningar så har du egentligen bara tillgång till en utrymningsväg – via trapphuset. Jämför detta med ett Tr2-trapphus som ersätter krav på alternativ utrymningsväg med hjälp av räddningstjänsten. Det spelar inte så stor roll om det brinner inne i den egna lägenheten. Räddningstjänsten har ca 10 minuters framkörningstid efter det att de fått larm om brand i byggnad. Efter så pass lång tid är det troligtvis inte möjligt att vistas inne i en lägenhet i väntan på att bli utrymd via stege utan att blivit utsatt för kritiska förhållanden.

    Mycket hårt utryckt så skulle den person som hoppade ner sju våningar ner på en hoppkudde vid brand i den egna brandcellen egentligen inte överlevt, om man ser strikt utifrån skälig nivå i BBR. Nu var det fantastiskt att han/hon överlevde, både sett ur ett samhällsperspektiv men särskild för individen. 

    Vad händer om man inte anser att detta är skäligt eller rimligt? Det är enkelt att ställa frågan “Är det rimligt att XXX personer dör på grund av YYY varje år?”, eftersom det första man vill svara är enkelt nej. Ingen vill att någon ska dö på grund av någonting. Det dör ca 1200 personer varje år på grund av självmord, ca 800 personer av fallolyckor, ca 250 av förgiftning, ca 200 i trafiken, ca 40 av drunkning, runt 100 fryser ihjäl och ca 100 kvävs till döds. Jag vill inte säga att någonting av detta är rimligt.

    MEN! 

    Genom att öka kostnaderna på en plats i samhället, t ex brandskydd eller trafiken, så minskar man indirekt insatserna på ett annat område som skulle kunna få större effekt, t ex fallolyckor eller förgiftning. Ett rimligt brandskydd ska omfatta att det finns resurser över att lägga på andra säkerhetshöjande åtgärder inom andra områden. 

    Därför anser jag att man inte utan vidare kan ställa krav på säkerhetshöjande åtgärder för att minska antalet döda i bränder, eftersom det kan få till följd att det totala antalet döda i oönskade händelser ökar, även om detta är extremt svårt att mäta och förutse.

    Debatten lär fortgå.

    • Nina_All_or_Nothing skriver:

      Sant. Döda i bränder är bara en liten del av alla dödsolyckor. Jag frågade Trafikverket hur de tänkte fortsätta sitt arbete mot nollvisionen när kostnad-nytto analyserna inte längre visar på en vinning. De hade inget bra svar.

  3. Stefan Svensson skriver:

    Om man ser över en hundraårsperiod, ligger antalet döda i brand ganska konstant runt en sisådär 110 (plus/minus en och annan…). Med tanke på att vi under samma period har blivit lite drygt dubbelt så många i det här landet, så är väl det ganska bra. Eller? Därmed inte sagt att det är bra att människor dör i brand, för det är det verkligen inte. Men man måste nog ha lite perspektiv på saker och ting.
    Om Ni inte redan har gjort det (och arbetar man med brandskydd så bör man nog ha gjort så), så föreslår jag att Ni läser i propositionen till 1962 års brandlag, där det finns en text om skälighet. Den finns även återgiven i en liten bok som heter “Brandsyn förr och ny”.
    Man ska inte heller blanda samman bygglagstiftning och brandlagstiftning (eller motsvarande), eftersom det är två olika saker, låt vara att det är två sidor på samma mynt.
    Och när det gäller räddningstjänstens roll i detta, och egentligen även bygglagstiftningen, så handlar detta primärt om att rädda/skydda/undsätta grannen (såväl liv som egendom). Att den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för räddningstjänsten att faktiskt ta sig in i besvärliga miljöer och i vissa fall även rädda människor, det är något annat. Och den lokala räddningstjänstens ambitionsnivå, dvs om man lokalt ska ha resurser för att göra direkt livräddande insatser vid brand, det är en politiskt fråga…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *